Litteratur

Augusti & the books

Häromdagen skrev jag om böckerna jag läste i juli. Nu tänkte jag läsa om böckerna jag läste i augusti. Fast flera av dem har jag inte så jättemycket att säga om, så det är ju tur att jag inte längre har en ren bokblogg där jag skrev ett inlägg om varje bok, jag har liksom kommit bort lite från den grejen. Just nu passar det mig bäst att skriva kort om varje. Dessutom slutar jag ju numera läsa böcker jag inte gillar (om det inte är recensionsexemplar eller så) så det är inte riktigt samma sak längre. Mer tips än recensioner numera! Hursomhelst. Augusti var det.

Elena Ferrante – Det förlorade barnet. Så var det dags för mig att klämma den fjärde och sista delen i Elena Ferrantes romanserie som utspelas i Neapel och handlar om Lila och Elena. Det som mest fascinerat mig under läsningen av dessa böcker är själva hantverket, kanske mer än att jag faktiskt sugits in i berättelsen. Jag älskade andra delen, men var inte lika hooked i den tredje och fjärde. Vet inte varför, men hursomhelst är hantverket fascinerande, hur hon lyckas skapa romanfigurer som känns verkliga och hålla isär alla deras egenskaper och liksom långsamt väva fram deras gemensamma livsberättelser. It’s cool. Men någon årsbästa kommer denna inte segla upp som!

Usla, elända och arma. Samhällets utsatta under 700 år. Som en del i min icke-fiktiva läsutmaning (20 sidor om dagen i en icke-fiktiv bok, utöver de skönlitterära som jag läser parallellt, planerar att låta den pågå i några år typ pga har så många sådana böcker hemma som jag vill läsa!) valde jag att ta mig an den här tegelstenen. Himla intressant men som alltid i sådana här böcker är vissa delar mer intressanta än andra. Men alltså, detta att jag nu inte kommer på någon specifik text förutom en känsla av att samhället var och förblir fucked up. Mitt minne osv. Men det här är en jätteviktig bok och framförallt är det viktigt att vi alla reflekterar över våra privilegier, ger tolkningsföreträde till andra inom sånt vi inte har erfarenhet av och kämpar för att samhället inte ska behandla de utsatta som skit.

Beate Grimsrud – En dåre fri. Aw maj gadd vilken jäkla bra bok! Tänk att jag har försökt mig på den här förut utan att fastna och gett upp den. Men något fick mig att ändå ge den en chans till. Den handlar om Eli som har en psykossjukdom. Om hur hon kämpar med den, in och ut på psyket, försöka lära sig att hantera livet. Rösterna som pratar med henne, försöka sortera ut vad som är verkligt och vad som bara är i huvudet. Det här var en sådan där roman som jag inte ville sluta läsa. Den är jobbig att läsa av många olika skäl, men så viktig och välskriven! Jag har tidigare läst böcker av Grimsrud som jag inte blivit så förtjust i (bla Jag smyger förbi en yxa) men nu är jag nyfiken även på hennes senaste roman Evighetsbarnen. 

Helena Dahlgren – Orkidépojken. Okej, här är jag verkligen partisk för jag känner Helena och tycker om henne massor! Men om jag inte hade tyckt om den här boken så hade jag antagligen valt att inte skriva om den, så min åsikt är helt genuin. Det här är en superspännande Tyresö-berättelse med 90-talsvibbar och bli vuxen-vibbar och läskiga saker som bubblar under ytan. Hanna och Zeb vill bara bort från tristessen. Det är en kortroman om att växa upp, om att leva i och genom populärkulturen. Och var har populära tjejen Lina egentligen tagit vägen? Jag missar säkert 1 miljon Twin Peaks- och skräck-referenser, är inte så twin peaksig/skräckig av mig (är för feg!), men det gör ingenting för romanen funkar lika bra ändå. Läs den, ok? Den är 100 procent Helena Dahlgren och det är 100 procent a good thing. <3 <3

Karin Johannisson – Den sårade divan. Guuud vad jag har kämpat med den här boken, ännu en sådan där icke-fiktiv. Har påbörjat den flera gånger tidigare men lagt ner pga uppfattat den som så snårig. I vanliga fall brukar jag då inte ge böcker fler chanser men eftersom detta ämne är så otroligt intressant i teorin så beslutade jag mig för att ge den en sista chans. Det handlar om psykets estetik, som det står på framsidan, och om Agnes von Krusenstjerna, Sigrid Hjertén och Nelly Sachs. Fallberättelserna om dessa tre konstnärer var det som var intressant i boken, och då blir det emellanåt väldigt intressant.

Rundgång interprets THE YELLOW WALLPAPER. seriekollektivet RundgångÅåh vad jag älskar sånt här. Det är som har gjort en tolkning av den här novellen. Så olika delar av boken är ritade av olika personer, plus att boken är så snygg så man nästan smäller av! Fint julklappstips kanske?

Hanna Hernried Forslind – Mitt hjärta är med dig.Hanna Hernried Forslind är en av personerna som är med i just Rundgång så när jag köpte nyss nämnda bok av henne slog jag till på den här också. Hon är även med i Dotterbolaget Stockholm där även jag är med (prenumerera på vårt projekt för ImäLs räkning, läs mer här). Det är en bildberättelse som handlar om Nour och Malak. De lever i ett flyktingläger på Västbanken. Boken är baserad på verkliga historier och bara MAGISK! Köp den här.

Per Anders Fogelström – Mina drömmars stad. Jag varvade lite mellan att läsa den här och lyssna som ljudbok. Ljudboksrösten var ganska torr så jag tappade koncentrationen emellanåt. MEN: Stockholm på 1860-talet, Henning, karaktärerna som tar sig djupt in i mig och som jag kommer minnas länge, går ofta och tänker på dem. Fascinationen i att läsa om hur Stockholm var på den tiden, fattigdomen, smutsen, sjukdomarna, gemenskapen. Språket, snirkligheten. Åh, den är klassiker av en anledning och jag vill absolut läsa de resterande delarna! <3

/Jessica

2 kommentarer

    1. Ja nu tog jag mig igenom den till slut men vill inte ha kvar den i bokhyllan, den tog sån tid och kraft 😀
      Ja visst är det fint! Alltså du skulle dööö om du fick se alla MÄNGDER av sådana fina böcker vi har, vi har hur mycket som helst! Ska börja visa upp mer sånt på sajten för köper ju sånt ofta också!

Leave a Response