Litteratur

Jessica: Böckerna jag läste i juli

Jag har läst mycket men det var längesen jag skrev om vad jag faktiskt läst, så det tänkte jag göra nu. Åtminstone om vad jag läste i juli! Augusti-inlägget ska jag skriva snarast och september-inlägget ska jag försöka skriva i början av oktober för minnet är bedrägligt. I kombination med att jag snabbt glömmer mycket i böcker gör det att jag faktiskt har glömt en hel del av många av dessa böcker. Om någon ber mig beskriva handlingen från en bok jag läste i våras, eller vill få mig att erinra mig romankaraktärernas namn, så kan jag väldigt sällan göra det. Inte för att jag inte tyckte om boken utan bara för att jag glömmer. Jag har ofta en bestående känsla av en bok, men inte mer än så. Hursomhelst, nu kör vi.

I juli läste jag:

Arena texter 93-13. Jag tror att jag kanske har nämnt den icke-fiktiva läsutmaning som jag håller på med, där jag läser ca 20 sidor om dagen i en icke-fiktiv bok, utöver de skönlitterära böckerna jag läser. Jag gör detta för att jag har så himla mycket böcker som inte är skönlitteratur hemma och som jag är nyfiken på men det blir liksom aldrig av att läsa dem annars. Har funkat bra i några månader nu! En av de böckerna jag läste var just den här, som innehåller ett urval av texter från Tidskriften Arena från åren 1993-2013. En tjock bok med texter av personliga favoriter som Sara Stridsberg och Karolina Ramqvist men även massa andra. Om samhälle och politik. Många av texterna är aktuella trots att lång tid har gått sedan de skrevs. Vissa av dem hoppade jag över, andra skummade jag men många läste jag med stort intresse. En fin bok att ha och ströläsa i!

Moa Martinson i egen sak. Den här boken innehåller krönikor, noveller, åsiktstexter i största allmänhet m.m. av Moa Martinson. Även om den innehöll vissa guldkorn, som hennes första roman som aldrig publicerades förutom i någon tidskrift, så innehöll den också en hel del som kändes daterat och var ganska tråkigt att läsa. Trots det är jag glad att jag läste den eftersom jag ju är väldigt förtjust i det gammaldagsa och ofta dialektala språket, har alltid älskat sånt. Men en av Moas guldklimpar var det här inte.

Sara Stridsberg – Nelly Sachs kommer aldrig fram till havet. Den som har någorlunda koll på vad jag brukar läsa och gilla vet ju att jag ÄLSKAR Sara Stridsberg helt okritiskt hehe. Det här är den andra boken med pjäser som kommer ut av henne, den första heter Medealand och andra pjäser. Jag rekommenderar varmt båda! Läsa pjäser brukar ju vara ca det tråkigaste som finns men föga förvånande är det en helt annan upplevelse att läsa Stridsbergs pjäser, de funkar att ta till sig som skönlitteratur och scenbeskrivningarna och annat är ofta otroligt poetiska och fina, utan att bli pretto. Jag älskade alla pjäser i den här boken: Nelly Sachs kommer aldrig fram till havet handlar om samma karaktärer som romanen Beckomberga ungefär och utspelar sig på samma plats. Jag gillade inte pjäsen när den sattes upp men älskade den i textform! Även American hotel har jag sett på teater och det är en av de bästa pjäserna jag har sett i mitt liv faktiskt (bland andra favoriter finns Stridsbergs Medealand, Peter Birros Den ömhet jag är värd och Hassen Khemiris Fem gånger gud). Det är en postapokalyptisk berättelse som utspelar sig i Detroit efter att allt gick åt helvete. Den är så exceptionellt fantastisk i sitt mörker. Konsten att falla handlar om Edith Ewing Bouvier Beale och Edith Bouvier Beale och deras misär där tvättbjörnar springer in och ut ur huset och de liksom har fastnat i tiden. Mor och dotter. Åren som går. Läs om förlagorna här.

Henrik Nilsson – Om det regnar när du kommer till Istanbul. Det här var lite av en poetisk och tunn bok av Henrik Nilson, som har gjort oändligt många bra inslag i OBS i P1, det var bl a tack vare honom som jag och Jens upptäckte den portugisiska författaren Fernando Pessoa, lyssna på det otroligt intressanta inslaget om honom här. Tyvärr är det här en av de gångerna då minnet sviker mig, jag borde ha skrivit om boken direkt, nu har den vindlat sig in i minnets korridorer och lämnar bara kvar en känsla av turism och gator. Jag gillade den!

Majgull Axelsson – Ditt liv och mitt. Majgull Axelsson, jag har läst henne i alla år, gillat vissa böcker, påbörjat andra utan att avsluta dem och sen gjort mig av med dem, men de allra flesta har jag verkligen älskat. Aprilhäxan, Slumpvandring, Jag heter inte Miriam. Jag glömmer aldrig de böckerna! Den här var inte riktigt lika magiskt bra tyckte jag, lite långsam emellanåt, men vilka jäkla krav kan man ställa på en bok egentligen. Jag tyckte dock fortfarande om den mycket. Den handlar om Märit som återvänder till Lund där hon inte har varit på över 50 år. Hon börjar nysta i sin brors öde, han som inte var som andra, han som placerades på en anstalt för sinnesslöa som de kallades på den tiden. Hon gör en gärning som lyfter fram den här historiken, Majgull Axelsson, hurdant Sverige var för inte så längesen. Romanen tar upp teman som svek, familjehemligheter, bitterhet, vänskap. Jag fascineras ofta över Majgull Axelssons totala proffsighet, hur jäkla bra hon är på det här med att skriva böcker. Det är få förunnat.

Isabelle Ståhl – Just nu är jag här. Juli var en otroligt stark läsmånad och jag läste flera av de bästa böckerna jag läst i år under den månad. Isabelle Ståhls debutroman seglar nog upp som en av de bästa böckerna jag läst någonsin! Den är så mitt i prick i samtiden. Sociala medier-ensamheten, identitetsosäkerheten, Stockholmsängsligheten, kärleksförvirringen, friheten som också skapar ett tomrum. På ett totalt o-klyschigt sätt, på ett totalt mitt i prick pang boom wow pow skriver Isabelle Ståhl om att vara människa och levande och försöka skapa sig ett liv i Stockholm, Sverige, planeten jorden just precis nu. Alltså, jag satt och gapade när jag läste den här boken. Berättelsen om hur jag läste den: Satt och kollade i Litteraturgäris som jag gör varje dag och läste ett inlägg av någon som hade läst och älskat den här. Och jag fick ett sånt oändligt akut behov av att läsa den här romanen, kände bara att jag måste. Dock var vi på landet just då och långt ifrån fysiska bokhandlar, så jag laddade ner bookbeat-appen med någon rabattkod från Underbara Clara eller Alex och Sigge och läste boken som e-bok direkt. Från en dag till en annan. Och dog en smula. Genialt!

Alex Schulman – Glöm mig. Jag har hört exakt varenda avsnitt av Alex & Sigges podd och älskar den verkligen, lyssnar med stor behållning varje vecka. Dock har jag alltid haft ett visst motstånd mot böckerna som Alex och Sigge skriver. Visst, jag gillade ju Varulvsvalsen av Sigge Eklund när jag läste den för många år sen, men annars – nja. Fastnade inte riktigt för deras gemensamma bok Tid och la ner den ganska snabbt. Men när jag hittade Glöm mig som ljudbok bestämde jag mig direkt för att ge den en chans, jag som aldrig lyssnar på ljudböcker annars, jag gillar ju Alex Schulmans personliga berättelser i podden. Den här handlar om hans alkoholiserade mamma och deras såriga relation. Hur hon var där men ändå inte. Den är hudlös och personlig, på det där sättet som Schulman verkligen bemästrar. Jag kan rekommendera boken faktiskt!

.

Lina Thomsgård – En annan historia. När jag ändå var inne på ljudböcker bestämde jag mig för att prova en icke-fiktiv sådan också, eftersom alla poddar hade sommarlov just då kändes det som. Valde En annan historia, som berättar om över 50 historiska kvinnor för att ge dem den plats i historiens minne de kanske inte annars haft. En mängd skribenter har skrivit om varsin kvinna. Och visst, det är fascinerande emellanåt och ofta viktigt. Med den där viktighetskänslan gick jag runt i staden och lyssnade på den här boken, men det var nog helt fel sätt att ta till sig den. Tänker att den passar som bok i skolan, att lära sig ur, snarare än att läsa från pärm till pärm. Det stod mig upp i halsen ganska fort. Men om man gillar rent historiska böcker kan den nog vara värd att läsa ändå, annars kanske att ha och bläddra i då och då.

Leave a Response